Jag är en sån person som hjälper till om jag kan. Helt enkelt eftersom att det är en sån människa jag vill vara - snäll och hjälpsam. Det låter bra i mina öron, som något att sträva efter om det inte skulle falla sig naturligt. Så naturligtvis hjälper jag mina vänner, naturligtvis finns jag där för dem, för i min värld är det så vänskap fungerar.

...Men ibland inser man att inte alla tänker likadant och jag kan inte låta bli att bli besviken när jag ansträngt mig för människor som sedan inte vill ge mig ens hälften tillbaka någon endaste gång. Själv är jag ju beredd att göra så mycket för dem...

Jag vet inte om det är en bra sak att jag inte lär mig något av detta, för det har hänt upprepade gånger, och blir lite mer pessimistisk, eller om det är naivt att tro att det på något vis ska tjäna mig att jag är så optimistisk och snäll? Jag försöker ju vara en sån människa jag själv skulle se upp till, en sån människa som inspirerar mig men samtidigt är det så tungt att ge en del av sin ork och sitt engagemang till människor som verkligen väljer att utnyttjar det, att utnyttja en. Det är alltid lika oväntat på något vis. Det känns som att det enda man kan göra är att sluta umgås med en person som gör så men då är det ju "redan försent" om man säger så. Jobbigt läge.

Jag tänkte skriva att idag är den första dagen på väldigt länge som jag inte har pluggat, ens lite ...men sen kom jag på att jag faktiskt började läsa en artikel imorse. Oops. Det här är i alla fall en av de dagar då jag pluggat minst den senaste tiden.

Nu är det verkligen slutspurt i skolan, lämnade in C-uppsatsen i måndags, en annan uppsats i fredags. Har en lektion, två foruminlägg att skriva i en kurs och opponering på/av C-uppsats (ett/två seminarium) kvar. På måndag får vi reda på vem vi ska opponera på, vem som opponerar på oss och vem som är examinator. Skönt att få reda på det och ännu skönare att allt snart är klart!

Men allt har inte varit frid och fröjd, jag haft väldigt många tekniska problem i veckan. Först kunde jag inte lämna in min C-uppsats själv, fick nästan inte in min andra uppsats heller i fredags. Sen har internet kommit och gått som det vill etc.. Ångestnivån har varit ganska hög till och från ska jag erkänna, speciellt när jag inte fick upp C-uppsatsen... Urs! Tack och lov så kunde Lena hjälpa mig.

Jag hatar att ha tekniska problem, speciellt när det inte är jag som orsakat dem. Jag har haft en del otur med sånt under min skoltid, ofta löser det sig eftersom att jag har som vana att printscreena mina inlämningar så att jag kan bevisa att jag gjort det jag ska, som när jag inte blev registrerad på en kurs trots att jag registrerat mig. I fall som detta, när man inte får upp saker, då är det svårt att fixa själv och dessutom bevisa att man inte orsakat problemet själv eller är allmänt oteknisk. Irriterande helt enkelt men snart slipper jag sånt. Hurra!    ;)

I söndags fyllde jag 22år, dagen bara sprang förbi. Jag gick upp tidigt och började fixa inför brunchen som började klockan 10. Mamma och jag lagade den sista maten, värmde upp mat, la upp allt, städade, jag började montera en stol, dukade etc. Det var lite kaosigt ett tag men det löste sig allt eftersom gästerna började trilla in.

Jag hade en jättetrevlig dag och gästerna verkade tycka att maten smakade bra, vi fick också massor av beröm för vår gran, lite roligt. Jag fick umgås med mina nära och kära och fick såklart en del fina presenter. Det brukar vara det första folk frågar efteråt, "vad fick du för presenter?", så jag räknar väl upp några stycken. Mamma gav mig bland annat, som jag redan visste om, ett vackert halsband (bild nedan). Sara och Conny gav mig en väldigt fin, återfuktande, ansiktsmask. Helena och Mats gav mig en biljett till musikalen Flashdance som jag ska gå på med Mats, som tack för att jag hjälpte honom plugga förut. Jag fick massor av andra fina saker också, koppar, filt, tofflor, blommor etc. men jag känner att jag inte kan lista allt. Jag fick hur som helst väldigt fina presenter och hade det riktigt mysigt. Det var en så skön blandning av människor, kompisar, släktingar och andra vänner till familjen.

Vid 18-tiden kom min faster hit och åt lite middag och fikade eftersom att hon jobbade under dagen och kunde inte komma på brunchen (hon fick rester av brunchen, det blev galet mycket rester kvar!). Sen var både mamma och jag helt slut efter en lång dag med mycket att göra så vi halvsov på soffan framför tv:n. Det enda jag saknade var snö men jag fick i alla fall frost och solsken så jag kan inte klaga.

Nu håller vi på med det sista stöket innan jul. Alla presenter är inslagna, det är förberedelserna inför vår årliga skogspromenad och lite matförberedelser kvar. Hoppas att det åtminstone är några minusgrader imorgon, annars försvinner större delen av julstämningen med skogspromenaden känns det som. Å andra sidan kan jag inte komma ihåg att jag någonsin efter en promenad känt att jag lika bra kunnat stanna hemma, så det blir säkert bra. Det jag ser mest fram emot imorgon är då mamma får öppna sin ena julklapp från mig! Hon vet redan vad den innehåller eftersom att jag spontant frågade henne om hon ville ha den när hon tittade på den men det är lika roligt ändå. Barnen har varit framme och tittat på paketet och undrar vem som ska få den, det är den största klappen under granen så jag kan förstå att de är nyfikna på vad den innehåller och till vem den är men snopet nog så får de vänta till den 27:e innan de får reda på det, för då har vi syskon "jul nr 2" här.

Nu måste jag se till att mitt underställ är helt och rent¨inför morgondagen.

God jul på er!

Igår hade vi lektion men jag kände att jag behövde jobba på min hemtenta så under tisdagskvällen bestämde jag mig för att inte gå. Klockan 07:30 på onsdagen vaknar jag av att min mobil ringer. Det visade sig att Sara var hemma med en sjuk Emma och att de behövde ha någonstans att ta vägen medan deras hus städades, så dem kom förbi. På eftermiddagen kom Conny hit och Sara åkte till jobbet. Jag pluggade på så gott jag kunde men det är ju mycket roligare att prata med härliga människor än att förklara modeller och teorier. Jag tycker att jag fick en del gjort, dessutom hann jag baka lite fler bröd till brunchen. Det var en riktigt mysig dag och att det dessutom snöade massor under dagen gjorde den bara bättre.

Idag känner jag mig lite sjuk, började hosta under natten och känner mig ganska trött. Får försöka med alla husmorskurer jag känner till för jag kan inte vara sjuk nu. Idag måste jag baka, plugga, handla och egentligen borde vi köpa gran men det kanske får bli imorgon istället.

Här ute ligger snön kvar, det snöade väldigt mycket igår. Alla jag pratade med sa att det inte skulle bli speciellt vitt eftersom att det inte var så kallt men snön la sig och nu säger alla istället att den kommer att försvinna snart. Tråkigt! Kan vi inte vara lite positiva och bara bestämma att snön ligger kvar ett tag?