Idag har jag jobbat (x2).

 

Jag har skrivit på en berättelse för Astma- och Allergiförbundet som jag ska mejla in första utkastet på imorgon. Det är lite svårt att skriva om ett så kompicerat ämne på ett enkelt sätt men jag tror att det går bra.

 

På eftermiddagen hade jag dessutom möte inför berättelsen till nationella proven för nästa år. Jag fick reda på temat och lite annat roligt. Det är fortfarande svårt att förstå att tredjeklassare i hela landet lyssnar på det jag har skrivit. Just nu har årets tredjeklassare nationella proven med berättelsen jag skrev förra året. Jag fick se en del av bilderna till den berättelsen för första gången idag och det var häftigt att se det jag fantiserat fram i mitt huvud nedritat. Det såg ut nästan precis som jag tänkt mig, det var faktiskt en väldigt konstig upplevelse.

 

Anette hade dessutom med sig fullständiga versioner av de prov jag bidragit till, som jag kan ha i min portfolio, att se det hela på papper gjorde det hela verkligt. Jag sitter ju bara här i min vardag och tänker och skriver och mejlar in, ändrar om, tänker och skriver. Jag har för visso möten ibland och jag vet att det jag skriver används men det är ändå inget som jag verkligen reflekterar över och tagit in. Jag vet inte om jag verkligen kan ta in det, om jag kan förstå hur många tredjeklassare det finns i Svergie... Galet och häftigt.

 

Den berättelse jag skriver i år kommer Hampus att få höra, det är också lite häftigt. Känner mig bara så tacksam över att jag får göra det här. Ibland slår det mig att jag kanske, kanske påverkar någon på något sätt, om så bara att någon ler på grund av något jag skrivit. Att jag kanske gör någons dag lite roligare. En svindlande tanke men inte alls omöjlig.

 

 

Rubriken är valde jag med tanke på Imogen Heap's låt "Can't take it in" som är med i Narnia, en berättelse som med all säkerhet påverkat en hel del människor.