Idag, när jag skulle hem från SU var tunnelbanan avstängd mellan SU och centralen så jag och Josefin åkte till stadion för att ta buss därifrån till centralen men det var så mycket folk där att vi istället fick gå till Hötorget (via Östermalmstorg) och ta tunnelbanan en station till centralen. Det tog oss över 40min att ta oss så långt.

På centralen gick tåget som det skulle och när jag hoppade av och skulle byta till bussen behövde jag inte vänta speciellt länge, äntligen lite flyt. När jag sen ska kliva av bussen blir min väg blockerad av en fumlig tonårspojke och jag får springa till dörren som håller på att stängas och verkligen trycka upp den för att hinna kliva av. Vid det här laget är jag ganska irriterad, jag skakar på huvudet och börjar traska hemåt.

När jag bara har någon minut kvar hem så blockeras sista biten av en skåpbil och jag får gå en extra liten omväg för att komma hem. 

Jag kunde inte låta bli att börja skratta, sånt här händer inte. Vart är kamerorna? Vem skämtar med mig!?... 

Väl hemma blir min sista prövning att gå genom rinnande vatten för att komma till dörren... 

Nu är jag äntligen hemma, två timmar tog det, jag är kall, blöt och trött och jag funderar seriöst på att aldrig gå härifrån. Haha.